Goddagens! Sommarens första officiella Måndag, midsommar är över och ja då börjar väl endå sommaren.
Jag tog mig aldrig iväg på någon löpning igår, men i morse efter mycket om och men kom jag iväg. Men det tog emot, hade inte alls någon lust. När man lixom halkar ur det där hjulet med träning är det svårt att hoppa in i det igen, har man rutin på träningen så rullr det lixom på men halkar man ur med för många vilodagar är det svårt att hoppa in igen, någon som håller med mig?
Jag kom iväg i alla fall på en 5km runda där jag pressade mig så jag knappt kunde andas, konditionen är inte som den en gång var, men vad tusan gör det? egentligen?
Jag har varit en riktig tränings galning, där hade jag sett 5km som uppvärmning och tiden jag sprang på idag som jogg. Idag tänker jag lite mer så här, vad har jag för nytta av att springa flera mil? egentligen? jag ska ju inte tävla, jag vill inte tävla, jag vill må bra och hålla kroppen i trim. Snabbheten och längden kan ju vara kul att utmana och pressa sig själv, men just idag där jag står nu känner jag att mina 5km räcker perfekt.
Tiden landade på under 5min/km så på 4,57min/km och då höll lungorna endå på att spricka (måste jag vara ärlig och erkänna) dock en härlig kännsla, att ibland få pressa sig så hårt så man tror att man ska kvävas, men bara liite till, lite till. Inte ge upp….fruktansvärt skönt….När det är över….
Nu ska jag och min lill tös äta lunch sedan ska vi träffa Matilda och hennes lilla Valentin så ungarna får utforska varandra och hon och jag får prata träning och blöjbajs! (en mammas favorit ämne och det är helt seriöst, vänta ni får ni se) hahaha…
