Måndag igen och ny vecka. Jag börjar längta mer och mer till jobbet, nog för att det är underbart att vara hemma med min lilla tös men jag har ett behov av att jobba tror jag. Hoppas på att kunna jobba lite extra under hösten, det är nog bra för hela familjen. Dels extra pengar, man kan spara fler mammadagar och så får Alicia och hennes pappa bygga en starkare relation och jag får jobba, träffa kolegorna och hålla i kunskaperna på jobbet.

Igår var vi som sagt i hemlingby en vända, Alicia fick en promenad i vagnen med hennes pappa medan jag gav mig ut i löpspåret och jag känner mig så harmonisk på något vis, jag känner inte det där behovet av att jaga tider eller  skynda mig fram med att bygga kondition utan det är mest njuta, ja det är pissjobbigt med så klart då kroppen och fysken inte är vad den varit, och visst svider det när man gång på gång blir om sprungen men jag behövde inte jaga, jag vara njöt av att jag kan och får jogga. Enorm lycka!ca 6km på40minuter är väl inte direkt någon tid som jag skryter med. Men vad tusan gör det, jag får ju jogga och det är jobbigt fysiskt och skönt psykiskt.

I natt fick jag knappt svoa något då Alicia lekt rövare för första gången nästan. Och hon var vaken hela förmiddagen så vi har haft storkok och så har vi ränsat i köket. Hon var otroligt rastlös men när vi kom till gymmet blev hon en liten ängel och alla intryck och skramel gör henne tillfredsställd. 
Så när vi kom hem däckade hon av hahah, jag har fått i mig lite lunch och ska försöka med en Powernap jag med, kommer behövas om min sambo ska få en trevlig tjej ikväll. 

Sambon överaskade här om dagen med en liten pressent då jag burit hans barn i 9 månader och genomgott en förlossning.
Så nu ska hela familjen åka till rhodos.
-Åhh så härligt. haha det första jag tänkte var “men hur ska jag hinna söka semester” hahaha.
Vi åker i början på oktober och innan dess ska nya pass fixas och så hinner Alicia bli lite större.
Det är lagom varmt där då och flygresan är inte för lång. Bra resa att resa med barn för första gången kan jag känna. Ska bli spännande. Vi har tänkt att ta en länge och mer avancerad resa i vår/ vinter och då kan det ha varit bra att ha gjort en lättare “prova på resa” först kanske.
Och Alicia ammar ju ännu så maten har jag med mig vilket gör det enklare och mindre risk för att hon ska bli dålig i magen osv.
Vi kommer bo All in clusive så man får ta med träningsskorna så vi slipper betala för en extra stol på vägen hem. Hahaha..
nej det ska bli så mysigt att åka iväg och bara rå om varandra och slippa tänka på mat,städning, jobb osv.

Torsdag, veckorna bara springer iväg och Alicia blir bara srörre och större och kärleken till henne växer för varje dag. Igår var vi på mammaträff i sandviken, ett riktgit härligt gäng mammor. Så mysigt!
Idag har vi bara myst, lagat matlådor och Alicia och jag har lekt och hon har fått bada och just nu ligger hon och sover. Om exakt en veckaska jag hoppa in och jobba 4timmar på jobbet, det känns otroligt pirrigt, kommer jag ihåg hur man gör lixom? Och jag är så nervös för att vara ifrån Alicia så länge, får ont i magen bara jag tänker på det, men jag tror att det är bra för mig att “Vänja mig” lite smått annars blir det nog ett helvette när man ska börja jobba på riktigt och ha henne på dagis. Tills dess måste vi även prova ge henne bröstmjölk ur flaska, så vi vet att det fungerar. Jag ska även jobba ett längre pass en lördag i början på Oktober innan vi åker till Rhodos så då måste hon kunna ta flskan.

Annars så planeras det dop, och lite fix inför utlandsresan.
 

Fick en fråga ang bilder på Alicias ansikte och jag känner att jag skulle kunna skriva en hel bok varför vi har fattat beslutat att inte ha hennes ansikte på nätet, vi har vägt för och nackdelar. Jag kan säga att det är extreeeemt jobbigt att inte “visa upp henne” den stolta mamma som jag är vill bara skryta över hennes söta ansikte och alla härliga miner och rörelser hon gör. Men någonstans så vill vi bara att hon bara ska få vara vår. Någonstans så känner jag att hon ska få bli stor innan denna hets med uppmärksamhet och bekräftelse för ett utseende eller för något man gör sätter igång. För det är någonstans de internett handlar om. Och jag vill att hon (läs vi då detta är ett gemensamt beslut) bara ska få vara Alica och duga precis så som hon är. Det är en av anledningarna. Vi har vägt för och nackdelar och jag behöver inte redovisa dem allihopa men jag vill att hon ska kunna välja själv när hon blir stor nog hur delaktig hon ska vara på internett. Jag tackar på förhand för att ni respekterar vårat beslut!

Ja någonstans så skrattar jag lite för jag visste att en bild på instagram med denna text ”  Victoras secret modellen gick på catwalken 8veckor efter förlossningen, 6 veckor efter förlossningen och jag fattar inte skrällen” 
Liiite kaxigt kanske, och ja nog sticker det folk i ögonen allt. *Skratt* Dömd som dålig mamma för att jag gått till gymmet 5-6gånger efter förlossningen, dömd till dålig mamma för att jag är i form, dömd till att sprida vikt hetts.
Tänk vad mycket folk kan veta om dig och ditt liv för att dem följer dig i sociala medier, jag tror många därute vet EXAKT hur jag är och hur mitt liv är till och med bättre än vad jag själv vet haha. 

Jag tycker det är tråkigt att det döms som vikthets. varför? på grund av att jag är stolt över mig själv och min kropp? Jag menar jag har inte kört en endaste diet, jag har inte rört en enda nutrilett shake, jag har inte räknat en endaste kalori, jag har inte på något vis sagt att “nu ska jag börja banta” Jag HAR left mitt liv precis som vanligt, ätit allt men med måtta och i grunden består min kost av mycket BRA mat. Jag har ätit det jag velat, jag har inte tvingat mig iväg på en massa promenader eller träningar utan har när jag kännt för det tränat. Det enda jag HAR är att jag har kört min core som ja man bör efter en förlossning 10-15min (ja nästan varje dag) Faktum är att jag inte kämpat det minsta för att min kropp ska se ut så här 6 veckor efter förlossningen. Eller jo, de 10åren innan jag blev gravid. De har jag att tacka för nu. Det enda ja behöver kämpa med är att få upp  flåset och styrkan igen, men det har jag inte heller brottom med. Varför ska man dömas som vikthets när man inte hetsar?
En av tjejorna som skrev detta spanade jag in. På hennes instagram var det bilder med texter så som “Nu jävlar ska jag ner i vikt” “Nu ska jag börja hård träna så man fårbort fläsket” “Nytt gymkort nu ska fettet bort” …för mig är väl endå DET en form av vikthets. Men JAG tolkar det inte som en hets emot mig eller samhället utan mer att hon hettsar sig själv. 

Varför inte se det som inspration? Jag förstår ju att det kanske är1% av alla nyförlösta mammor som har samma kropp som mig, jag vet att massor av mammor får kämpa hårt för att bli av med gravidkilorna och att många försöker sig på bantningsmetod efter bantningsmetod. Jag vill ju insperera dem till att SLUTA JAGA DIETER och hitta en bra livsstil istället. Jag vill sprida inspration, säga “Hej du kan ta en bulle ibland, äta det du vill, träna och må bra och få en amazing body” 

jag tycker det är tråkigt att man döms som dålig mamma för att man tränat något pass på gymmet, hennes pappa har kanske kört 30 pass sedan hon kom medan jag motsvarade kört 5-6pass. Men JAG är då den dåliga mamman, min sambo blir en bättre pappa när han får träna, jag blir en bättre mamma. Om jag nu hade varit en musiker och åkt och spelat piano 40minuter 5dagar i veckan hade jag då varit en dålig mamma? Eller är det rent generellt träningen folk stör sig på? 

Summan av kademmumman, det jag ville få fram var att min kropp är heeeeelt fantastisk, och jag är brutalt stolt över den!!!!  Inte bara för att den bar och skapade min dotter, inte bara för att den födde fram henne utan för att den genomgått dessa extrema förändringar och endå blir sig lik efter. Något smalare kanske då en del muskelmassa saknas. Men DEN jobbar vi på!!

Att ha egna behov samtigigt som man ska uppfylla kraven för godkänd mamma är inte lätt och jag upptäckte här om dagen att det har böja göra mig deprimerad. Jag har börjat insee att jag gör vissa saker för att få Godkänt i betyget som mamma. 
Att gå här hemma och känna hur väggarna krymper gör mig som annars har energi så der räcker åt halva befolkningen trött, extremt trött. Precis som när jag var arbetslös för något år sedan, man sover bort dagarna, tar inte tag i något. 
Emellan åt när Alicia är vaken så sprattlas de på filten men annars sover hon för det mesta och jag går hemma som en “Godkänd mamma” och inväntar nästa matning eller nästa blöjbyte.

Det faktum att detta levende gör mig deprimerad var först också en kännsla av “ig” i betyget i mamma rollen. Jag “ska” ju tycka att detta är underbart. Men att då inte tycka det gjorde att jag kände mig deprimerad för att jag kände mig deprimerad om ni förstår vad jag menar. 

Men efter att ha varit på BVC och fått veta att detta är “vanligt” så kändes det pånågot vis bättre. Men ja man pratar inte om det på grund av att alla andra ska sätta betyget “ig” på dig som mamma, du SKA tycka det är underbart. 
ALICIA hon är UNDERBAR, och jag älskar henne mer än allt annat på denna jord och jag kan inte förstå att jag fött fram något så ljuvligt. 
Men att gå hemma mellan väggarna och känna hur man säckar ihop mer och mer för varje dag, det är inte underbart. 

Jag bestämde mig därför för att jag inte tänker låta någon annan få döma mig och hur jag är som mamma. Precis så som jag slutat låtat folk ge mig diagnoser och annan spydighet. Jag kan inte leva i rädsla för hur andra ska döma mig som mamma. När jag därför tidigt bestämde mig för att jag ville jobba och fick kommentarer och blickar så kunde jag sträcka på mig, det är det här JAG vill, min FAMILJ vill. Så igår när en av mina chefer ringde och sa att jag får komma in och jobba lite extra härframöver, att de behöver mig, han är grym på pepptalk och det samtalet var precis det jag behövde, jag blev såJÄVLA GLAD, jag GRÄT av lycka. 
Ja jag förstår hur det låter, jag skämdes med. Här är man hemma och är mamma ledig med världens underbararaste skapelse och så ringer dem ifrån jobbet och säger att man får jobba extra om man vill och man känner “Lättnad” och ENORM glädje. Men varför ska man skämmas över de kännslorna? 

Dels kan jag spara mamma dagar tills Alicia blir större och man kan förlänga sommarlov, höstlov och göra massa roliga saker längre fram i hennes liv när hon inte bara sover. Dessutom blir jag en mamma med massa energi och glädje iställt för en som sover bort dagarna och väldigt sällan leer.
Att jag då är borta 5-6timmar är inget min Alicia kommer märka. 
Men jag hade bestämt mig, jag skulle få känna, jag måste få känna glädjen. Att hålla tillbaka den, tacka nej och gräva ned mig kommer göra mig till en IG mamma. 

Jag kommer även börja varva Alicia med ersättning, provade igår och det funkar as bra. (och ja jag vet allt om bröstmjölksproduktionen, nappflaske risken osv osv) men detta är ett beslut som JAG fattat, Jag och endast jag pågrund av att jag vill inte känna denna kännsla av instängdhet, att alicia tar flaskan gör mig mer fri och underlättar enormt.  Jag pumpade ur i början men nu börjar bröstvårtorna lossna så nu får Alicia ersättning emellanåt. Som igår kväll, kunde jag gå och lägga mig vid 21.00 och hennes pappa kunde mata henne vid 23.00 och sedan vaknade jag av att hon ville amma vid 02.00, jag fick alltså 5 timmars sömn i streck. Kunde sedan somna om och vaknade 04.30 av att det var hungrigt igen och ja sedan dess har jag varit vaken, bloggat och ätit frukost och efter att ha fattat beslutet att våga göra det som även gör MIG lycklig så känns det som om en sten fallit ifrån mina axlar. 
Jag tror dock att det blir en annan kännsla att vara föräldrar ledig när Alicia är mer vaken, när man kan göra saker på ett helt annat sätt och när hon är med mer i matchen. Någon mer med den hä erfarenheten?

Hur som haver, nu ska jag efter en grötfrukost ta mig ut och jogga innan Sambon ska iväg till jobbet. 

Förmiddagen idag bestod av storstädning,ni vet skura ren duchen, lådor, skåpluckor, kylskåp och allt sådant där trök göra som tar tid. Men nu är det klart och jag och Alicia har fått lunch.
Så nu kan man pusta ut med en kopp kaffe

Jag känner mig också väldigt harmonisk idag, kanske för att jag har insett att jag inte är en dålig mamma. Tankar som har plågat mig rejält de senaste nätterna och dagarna. Att definitonen av en dålig mamma inte är en mamma som vill och älskar att jobba. 
Inte bara de kan vi spara föräldrar dagar som kommer bli värdefulla i framtiden genom att vi får möjligheten att förlänga semestar och sommarlov sedan. Ja man får ju ta ut dagar till barnet är8 eller12 år tror jag. Känns ju idiotiskt att bränna alla dagarna nu. 
Jag mår även fantastiskt bra av att jobba. Jag får mer energi och blir en pigg och glad mamma. 

Sitter och funderar på om jag ska våga träna idag, har nämligen fått vääääärldens skavsår så igår kunde jag knappt ha påmig ett par skor, det har blivit infekterat och otrevligt så att trycka ner min fot i ett par löparskor eller promenad skor känns inte optimalt samtidigt som jag vill röra på mig. 

Godmorgon, här gick man och la sig 23.30, upp och ammade Alicia vid 02.00 och sedan ingen vid 04.00 och efter det var jag pigg så jag slängde på mig löparksorna och stack ut i natten/morgonen. Man får lixom passa på när tiden och orken finns haha om det så är mitt i natten, men satan vad kalt det var. 35minuter i mogon kylan och sedankännslan närman kommer hem, tar en varm duch och hittar sin dotter och pojkvän i sängen snarkandes sida vid sida och man får gosa ner sig med dem. Åh vilken kärlek!! Det gick bra med benet btw kör med voltaren och det bedövar bra och det blev inte värre efter turen så då är allt som det ska. 

Godmorgon på er!
Här får man hitta bloggtid i tidig morgonstund, lite snabbt om dagarna som passerat, härligt väder på förmiddagrana så i förr går körde jag 90minuters träning utomhus med Alicia i vagn, allt ifrån promenad, backintervaller, jogg, styrka. På Eftermiddagen jobbade jag. 
Igår var en ungefärliknande dag, 60minuters jogg/varvat med promenad (det är jobbigt att springa med vagn) Besök på BVC där Alicia blir allt större. Lite shopping på stan och sedan jobb på kvällen. Efter jobbet avslutades kvällen med pizza och familje mys.

Vi åker till Rhodos på Söndag så jag har börjat med packningen då det är lite att tänka pådå man åker med bebis, eller ja man kan nog göra det enkelt men jag har en tendens att försora upp saker. Men ja, jag vill ha koll. Ska bli skönt att komma iväg en vända och bara ha familjetid faktiskt. Slippa tänka, städning mat, telefonen, och bara få vara med vårannars heltidss arbetande pappa och sambo. 

Ang tidigare inlägg så har jag fått veta att killarna som skrivit låten även sänt den till andra tjejor, som förmodligen blev lika glad som mig när de fick en låt egnad till sig. Dessa killar kunde gjort alla dessa “utvalda” tjejer så lyckliga men istället vill man såga dem och självklart vill dem ha reklam för låten, därför bloggande tjejor fått den.Jag facineras endå av mäniskor som inte utvecklats utan som fortfarande är så svaga att dem måste spotta på andra för att finna njutning i livet. Sorgligt. Jag hoppas att alla tjejorsom fått låten inte gör reklam för den. Och många av er vill att jag ska “hänga ut” den ena killens facebook som jag hittade men vet ni vad, ja spelar i en annan divition än dem, jag tänker inte sjunka till deras nivå för min värdighet ligger ribban över. Vi vänder på klacken och vänder ryggen emot dem istället än att slåss.

Vad som händer idag?, ja jag vet inte eventuellt en förmiddags promenad med en annan mamma och barnvagn, ska handla och växlapennför resan, ska baka då jag ska ha några mammor på fika här i morogn ochså skulle även min mamma titta in för ett besök. Så ja vi får se vart dagen hamnar.
 

dagartraskar på och det känns som om jag inte hinner med.
Alicia blr allt mer vaken och man får mer och mer kontakt med henne och allt eftersom växer denna enorma kärlek till henne. Jag börjar känna mig som hennes mamma.
Igår hade vi mammor på fika så hela dagen gick åt det, så himla härligt att träffa andra mammor och bebisar.
Annars har de senaste dagarna bestått av att fixa allt inför resan. Jag är ju något av ett kontroll freek och därför blir jag så himla uppstressad innan en resa, jag önskar jag vore mer som min sambo, men och andra sidan kanske han kan vara avslappnad för att jag fixar allt hahah.
Men ja det blir bra bara man kommer iväg.

Idag har Alicia och jag myst i sängen hela förmiddagen då det sovits dåligt i natt och jag ska strax åka iväg och jobba 4 timmar. Ucha är tungt att lämna skruttan nu, men det ska bli skönt att få en veckas semester hela familjen.
Vi åker till Rhodos under Lördags natten/ morgonen till söndagen.
Ikväll hoppas jag att jag har lite ork till at träna, i måndags och tisdags löptränade jag, onsdags blev en timmes promenad med en annan mamma och barnvagn och igår blev det ingen träning alls.

Jag saknar även gymmet enormt, men jag hinner inte med. 1 November får vi lämna in Alicia på Barnpassning som ett annat gym har så då blir det lättare att träna styrka på dagarna. Eller ja, det går att träna styrka nu med men jag har helt enkelt inte haft ork eller prioriterat det. Alicia går som sagt före. Jag fokuserar på att äta bra istället. Typ som allt fika bröd igår *skratt* och ja snart är det en veckas All inclusive, men ja löparskorna ska så klart med sedan får vi se hur mycket löpning det blir, men med ska dem.
Nej nu ska jag pussa ihjäl min dotter innan jag åker och jobbar!
 

För någon dag sedan hörde jag av migtill en tjej som jag vet brukar springa mycket i  gävle och såigår hörde hon av sig om jag ville köra en tur på lördag förmiddag, Det måste blivid 07.00 svarade jag då eftersom jag ska jobba. Vi bestämde att vi skulle höras på morgonen och se hru det kändes.
Jag kom isäng vid 02.30 efter att ha packat inför resan och inte riktigt kunde komma till ro (rese feber?) sedan vaknade Alicia vid 05.00 så då var det bara att göra morgon, Alicia somnade om vid 06.00 så jag satt uppeoch väntade, vid 06.30 tänkte jag krypa ned och sova igen för jag hade ingen motivation att ta mig ut själv, men precis då fick jag ett sms “Vi kör” så Japp, då fanns det ingen återvändo. Inte nog med det så vet jag även att hon är en grym löpare så jag var nervös. Men vi fick ta det i mitt tempo och vi var ute i ca 50-55minuter. SÅ SKÖÖNT! och jag förundras över hur otroligt trevliga och pigga och glada alla löpar tjejer är. Fantastiskt. Så trevligt med sällskap. (Trotts att jag var trött så jag höll på att dö) haha.

Nu väntar frukost sedan göra i orning Alicia som ska bli hämtad av mormor och morfar och vara med dem i sotaskär idag då både jag och Alicias pappa jobbar. Sedan ska vi hämta henne ikväll och i natt flyger vi till ett värmande Rhodos. MYS!!!

Två kvällar nu när vi ska sova så har jag gråtit, som om en massa skuld kännslor bara öser över mig. Tänk om hon inte kommer älska mig, tänk om hon inte kommer förstå att jag är hennes mamma, det känns som om att jag inte räcker till, som om jag gör en massa fel och misstag hela tiden. Denna galna kännsla av att inte vara tillräcklig, en kännsla som uppkommit nu. Åh det gör bara så fruktansvärt ont att känna så.
Läste för ett tag sedan i blondinbellas blogg att hon bestämt sig för att aldrig känna sig otillräcklig till hennes son. Min tanke är nu, hur faaan gör hon då?

Kännslorna för min dotter blir allt stakrare, magiskare och med det kommer dessa kännslor av att göra fel, missa tid med henne, skulld kännslor. Åh det är galet. Rädslor. Mammor hur gör ni? lär man bara lära sig att leva med dessa kännslor?

Idag är det slapp söndag och när vi räknade ut BF på Alicia så räknade man med att hon blev till den 18-20 oktober, så kaske var det precis ett årsedan idag denna magiska prosses började i mig, detta underbara liv som började av en cocktal av en massa celler. Såjädrans läckert!

Igår kom jag iväg på spinningen, första spinning passet sedan ALicia kom, 55minuter svett och tårar, men satan vad roligt det var. Dagen fortsatte hemma med familjen och sedan middag hos Alicias farmor med hennes papaps släkt. Så mysigt.
Idag är det söndag och jag tar en vilodag ifrån träningen.

Måndag och ny vecka!
I går avslutade vi förra veckan med storhandling, lagade matlådor och sist men inte minst överaskade jag min sambo med en mys kväll, i tron om att vi skulle åka och köpa en barnvagn satt han iframsäte och pratade med Alicia i baksätet (sm ja nu inte satt i sin bilbarnstol som det såg ut) sambon satt i mujukisar och ja går man söndagsklädd får man skylla sig själv.
Men nej ingen bebis ibak och ingen barnvagheller istället överaskade jag med Bio och resturang besök, han fick dock byta om efter bion innan vi skulle ut och äta. Haha. Det är roligt att få överaska någon när perssonen värkligen blir överaskad.
Vi hade en super mysig kväll tillsammans. Hämtade hem Alicia efter en tre rätters och då var det bara att krypa i säng.

Idag vaknade jag 07.00 (hade dock varit upp och matat Alicia vid 03.00 och vid 06.00) och jag var så sjuuuukt trött när klockan ringde, ögonen ville lixom inte upp, och ännu värre blev det när man kom upp och satte sigi köket med kaffekoppen bananen och Whey complete shaken och såg att det regnade utan för. Brrr.. Rös i hela kroppen och sucktade efter sängen där Alicia och Jesper myste under täcket..

..bara jag kommer ut, bara jag tar mig ut så är allt lungt, tänkte jag peppande. Och på något magiskt vis kom jag ut, trotts att jag tvekade flertalet gånger. Det gick helt okej, borde ha varit segare. Men 35 min jobb blev det. Sedan fick jag komma hem till min gobit, tog en duch med henne och så myste vi hela förmiddagen.

..Och nätter!
Jag har varit bortskämd med en sovande bebis som ätit 1 max 2gånger (väldigt sällan 2 gånger) per natt och sedan direkt somnat om. De Senaste två-tre nätterna har Alicia vaknat vrannan timme och velat äta, ätit lite men ooootroligt ofta vilket gjort att jag precis somnat när hon vaknat igen. Denna enorma sömnbrist har dödat  mig psykiskt och fysisikt då jag över ett dygn gick upp 5kg vättska, ont i kroppen, sprängfylld kropp och ett huvud som inte kan tänka.
På dagarna brukar Alicia sova väldigt bra med vilket gjort att jag kunnat powernapa. Men inte de senaste dagarna.
Jag har aldrig haft problem med sömnen så min kropp och mitt huvud är i chock. I perioder har jag sovit 4 timmar per natt men då har jag haft 4 timmar djupsömn och sedan vaknat pigg samt kunnat ta mig en powernap på dagen, inga problem. Men detta hattande med10min här och 10min där gjorde att min kropp fick sig en riktig smäll ang vättskan vilket jag inte var berädd på.
I förrgår hade jag så ont i kroppen samt att hjärnan inte fungerade så jag låg bara inne med Alicia. Igår kunde vi ta oss ut på en 50min jogg med lite promenad och intervaller, jag fick dessutom sova en 40min på dagen.
Jag åkte även in och jobbade några timmar och det var skönt att få komma ifrån en stund.

Alicia växer även som en raket, sist var hon 62cm lång, 5300g tung. Lång och smal tjej. Och igår vände hon sig ifrån Magläge till rygg men jag tror hon inte fatta vad som hände haha, utan det bara “blev” då hon levde om. Men endå ett stort steg. Hon är ju bara 12 veckor ännu.

Igår kväll somnade vi vid 23.30 och Alicia sov enda till 03.40 så nu sitter jag uppe efter att ha matat henne, bortskämd med nästan 4 timmars sömn. Haha. Så hur galet det än må låta så tänkte jag passa på att träna. Gymmet öppnar 05.00 så jag myser med kaffekoppen, en tallrik gröt med whey complete protein. Men jag tar nog en 30min jogg innan så sitter jag sitta hemma och vänta in klockan.

Har även hållt på att pyssla med Alicias dop, bland annat ett fotoalbum som vi ska ha vid dop fikat. Många har inte hunnit träffa henne och vi blri runt 100 st på dopet så alla kanske inte hinner hålla och klämma på henne heller så det kan ju vara en kul grej att ha. Ifrån förlossning och lite så där och en massssa bilder på Alicia.
Nej nu lär jag byta om innan jag ångrar mig (japp jag vet ibland är jag smått hjärndöd)

Jag vet inte vad det är som får iväg mig 04.30 en morgon efter en veckas brutal sömnbrist. Vad är det då som får mig att ens tänka tanken att träna, ta sig  kylan när man kan krypa ned i en varm säng. Jag vet inte. Haha, som ni fårstår så tod jag mig iväg igår, 30min löpning och sedan 60min gym med helkroppspass (som ja alltid kör nu mer) dock fokus på ben så redan 20.00 igår kväll började träningsvärken komma. Just nu är den brutal haha, alltså att ha träningsvärk i benen och rumpan är en ilande kännsla som gör att man mår illa. Helt galet.
Men nu vil vi ha lite ASS så de är bara att kriga på!
Men att gå upp 04.00 gör att han hinner med en del, igår hade jag sprungit, gymmat, duchat, bakat bröd, handlat, lagatmatlådor, tvättat, storstädat (damning,tokning, plock, damsga) där emellan matat och lekt med Alicia (samt att det är en liten prosses innan man kommer iväg till affären dit vi för övrigt gick) när klockan var 12.00! hahaha efektiv lixom.

Idag blir det dock ingen morgonträning tror jag, funderar på om jag ska gå ner och dra ett gympass. Närå men har knappt sovit 10 timmar totalt den här veckan så jag ska faktiskt passa på att försöka sova lite nu så får sambon sköta Alicia innan han ska till jobbet.
Ska eventuellt ut och springa ikväll med Madde (ja vi får se vart den här träningsvärken tar vägen) och eventuellt kommer Alicias farmor hit på em så jag kan få sova lite, sömnbrist är faktiskt ren tortyr vilket känns kraftigt nu så att hon kommer en vända är guld men det kan hände att det blir ett gympass då istället om jag får sova någon timme framöver nu.
Så ja jag ska väl inte slösa denna dyrbara tid utan krypa ned igen!

I torsdags kväll var jag hem till Jessica och fick piffa till mig. Nya bryn och fransar Åh hon är så himla duktig, vilket angagemang och perfektion. Meeen så nöjd man blir! Snart flyttar hon in i egna lokaler ska bli så spännande att fåfölja hennes resa.
Och ja bilderna är tagna igår morse 04.05 och ja Jessica lyckades för jag känner mig INTE som jag ser ut haha.

Gårdagen blev en pysseldag, rensat förådet och Alicias garderob. Shit vad kläder hon växt ur. SÅ ut med gammalt och in med lite nytt. Sedan var det en massa dop förberedelser var och shoppade kuver till inbjudningarna och påbörjade skrivandet av adresser och det har fortsatt påmorgonen, och nu när jag satt och skrev dem sista adresserna så inser jag hur otroligt många fantastiska människor vi omges av, så otroligt mycket kärlek. Vi kan värkligen vara lyckliga.

Jag har även insett hur livet kan vändas, för ungefär ett årsedan blev jag gravid och ett liv började skapas i mig. Och ja nu är hon här. Jag känner mig just nu så himla tillfreds med livet och har börjat uppskatta allt vi har och hur bra vi har det.
visst jag och min sambo ryker ihop ibland men jag tror det hör vardagen och kärleken till men lika väl som våra åsikter kan korsas så ärjag väldigt väldigt lycklig i vårat förhållande. Jag är otroligt tacksam för alla människor vi omges av, fina vänner och en underbar familj, men lika väl som det gör mig lycklig så skapas också en oro när man inser vad man har att förlora. Det är som om att allt är lite för bra just nu, typ att snart kommer vändningen. Men man måste också lära sig att leva i nuet och uppskatta det man har just nu. Fantastiskt.

Det blev ingen träning igår, sömnbristen tar på kroppen och psyket. Och trotts att jag var fruktansvärt trött så kunde jag inte somna igår. Vi får se hur det blir idag, hade tänkt gå på ett spinningpass nu klockan 10. Men jag är värkligen trött, så ja vi får se om jag somnar om eller om det blir ett spinning pass.

Alicia har även vänt sig ifrån magläge till rygg två gånger nu, helt galet. Och idag blir hon hela 13 veckor. Tiden går värkligen fort!

Igår blev det inte som jag tänkt, på förmiddagen ringde dem ifrån jobbet och behövde folk så jag beslutade mig för att åka och jobba. Väl hemma var det bara att byta om och åka på kalas.

Det här med extremsömn brist är ganska intressangt, första två dagarna går man runt och är huuuuur trött som helst, man kan inte hålla ögonen öppna. Dag 3-4 med sömnbrist får man en dov huvudvärk, kroppen känns för övrigt pigg men en dovhuvudvärk ligger och ilar och jag är otroligt lätt irriterad. När jag passerat 5 dygn med sömnbrist så går Autopiloten på pånågot vis, jag klarar av att vara glad, trevlig, känner mig rätt hyffsad och kroppen ärhur pigg som helst. MEN jag får svårt att sova när det väl ska sovas, och att läsa går inte och jag borde absolut inte ha kört bil i går kväll då fokus och konsentration samt synen inte fungerar som den ska. Jag kan inte läsa på långt håll, får svårt att höra vad folk säger. Sinnena påvärkas helt enkelt. I går bad jag till gud att jag skulle få sova, men när klockan var halv tolv och jag “inte kunde somna” så fick jag ett sms av min mor, “Glöm inte ställa tillbaka klockan” VAA? Mina böner var besvarade, man kunde tänka så klockan är bara 22.30 istället för 23.30 och då gick det MYCKET enklare att somna. Vaknade nu av att Alicia ville ha käk, 03.30 visade köksklockan då jag normalt gjort morgon. Men ja nu var ju klockan egentligen 02.30.
Vilket på något vis kommer göra det lättare att somna om och sova en stund till.

Vad jag förstått så är Alicia inne i en tillväxt period, därför hon vill äta oftare. Hon somnar lätt om efter matningen men hon vill äta vid 22.00, och då hinner jag oftast somna vid 12.00, sedan 12.30 är det dags igen och jag kommer i säng sedan vid 01.30, sedan vid 03.30 är det dags igen. och efter det har jag sällan ro att somna om trotts att Alicia sover två timmar till.
Så ja, mycket sömn är det inte. Men det går bra, det går bättre än vad man kan tro,men det är väl för att man har den där Autopiloten.

I morgon (idag söndag) ska jag jobba igen, men jag ska försöka sova eller ja i alla fall lägga mig och vila en eller två timmar till så ska jag ut och springa sedan. Så så mycket sömn som jag fått i natt 4timmar i sträck + kanske 2-3 timmar till har jag inte fått på över en vecka, så tack Miss Ur för att din omställning kom i rättan tid.

Jahapp då sitter man här igen mitt i natten. Låg vaken och vände och vred på mig och äntligen vaknade Alicia vid 2.30 och ville ha käk.
Nu ligger hon mätt och belåten i hennes säng och jag sitter med en proteinshake och planerar föräldrar ledigheten på försäkringskassans hemsida.
Tycker de där dagara man har fort går åt  och då tar jag endå inte ut många dagar.
Jag kommer jobba en hel del i november och ännu mer i December.
Jobbar ju innom handel så dessa månader är extremt roliga att jobba. Dock kommer det bli en tuff period, dels att vara ifrån Alicia så mycket nu när hon utvecklas så mycket och dels för att sömnen är begränsad. Men mina chefer är helt underbara och jag har fått vara med och bestämma schemat mycket själv. Så det kommer bli många korta pass på eftermiddagarna och kvällarna så jag hinner spendera tid med Alicia och eventuellt sova på förmiddagen om natten blir helt kass.
Måste säga att min arbetsgivare är fantastisk så där, att jag egentligen är mammaledig men de endå vill ha mig och behöver mig på jobbet så vi tillsammans kan hitta en lösning.

Jag skulle ljuga om jag sa att mitt samvete till Alicia inte är i kirg, det är tortyr att lämna henne.
men samtidigt vet jag vad det i framtiden kan betyda att ha massa sparade dagar. Jag vet också att hon inte uppfattar att jag åker iväg någon timme, jag vill även att hon ska klara av att vara ifrån mig, och vi har lyxen att ha en farmor som jobbar nätter och där av kan passa Alicia någon timme innan hennes pappa kommer hem ifrån jobbet vilket gör detta möjligt. Så även fast att jag kommer jobba ca 60-70% så kan min sambo jobba 100%. Kan inte med ord beskriva hur mycket det betyder. Jag kommer även jobba ALLA helger här framöver och då är ju min sambo ledig och jag tycker även att det är viktigt att Alicia och han får ett band. Då får dem helgerna tillsammans.
Om vårat tänk är rätt eller fel det vet jag inte, jag kanske kommer ångra mig i framtiden men just nu känns detta rätt, ja lite fel också såklart då jag måste vara ifrån Alicia men det är nog bra träning för oss båda.
Hur hade ni gjort?
Alla har ju inte turen som vi har med en sådan barnvakt till farmor som ställer upp till 100% men om ni hade det hur hade ni gjort?

Igår natt i alla fall fick jag sova ca 5-6timmar. Såååå jäääääävla sköööönt!!! Shit vaknade som en ny människa. HAllelulia!!
Förmiddagen bestod av löppass med Madde och vi körde i nästan 70minuter. Riktigt skönt med ett¨lång pass.
Så förra veckans träning blev 4 löppass, 1×30, 1×30, 1×40 (backintervaller) 1×70.
Och så ett gympass mer gym hann jag inte med, men är rätt nöjd att jag lyckades skrapa ihop 4 löppass.

nej nu ska jag sluta babbla och försöka få någon timmes sömn till! Sovit 2 timmar hitils så ja jag lär försöka komma till ro och ta någon timme till.

Jag somnade värkligen om i more, vaknade inte ens när Alicia började pipa så hennes pappa hade gått upp och satt och matade henne när jag vaknade.
Då kunde vi bytas av så han fick sova sista timmen innan han började jobba och jag Alicia fick mysa.
Sedan bytte vi om efter frukost och lite pyssel och så joggade jag med barnvagnen till en backe och  körde backintervaller och sedan jogg hem. (totalt 50min löpning)
Sprang förbi affären och handlade lite ingridienser till min gryta.

Vi fick älgkött igår som vi beställt 1/2 kalvstyckad och klar, snacka om lyx. Så idag gjorde jag min första Älggryta. Älgen styckades och sköts igår så färskare än så blir det inte. Blev värkligen suuuuper gott!!!

Bakade även en sockerkaka då mamman Matilda och hennes son som är 1 vecka äldre än Alicia tittade förbi på en spontanfika. Så mysigt.
ja sedan har vi myst här på eftermiddagen och nu ska vi ta oss en promenix ner till Proteinbutiken för lite shopping och sedan ska jag möte Alicias pappa när han slutat så får han ta med henne hem och jag ska slinka in på gymmet
Är dock riktigt trött så vi får se hur det går haha. Men ja allt är bättre än inget!

Ja ni det här med att vara förälder är inte lätt, vad är rätt och vad som är fel. Åsikterna om jag bör jobba 70% en månad är många. Anknytnings teorier och dittan och dattan. På något vis anser många att spädbarns månaderna är dem viktigaste, för mig kommer alla månader i mitt barns liv att vara viktiga oavsätt om hon är 8 månader eller 8 år.

Jag är ingen barnexpert, men jag vet att jag själv inte minns något ifrån när jag var 4 månader. Det jag där emot minns är alla sommrar som min familj spenderat tillsammans, alla lov och semestrar som mamma och pappa kunnat spendera med oss pågrund av att dem sparat dagar, dem minns jag. Av att familjen haft god ekonomi och kunnat göra massa saker tillsammans, och  det har skapat massa fina minnen hos mig.

I all denna förvirring som sker i mig just nu om vad som är rätt och fel att göra som mamma så fick jag endå en hjälp på traven i mitt tänk av blondinbella som så fint sa “Jag älskar mitt barn men jag älskar mitt jobb också” även måns herngren (stavas det så hmm, komikern i alla fall) hade en ståupp där han pratade om just barn. Och det fick mig någonstans att insee att vi svenskar är vääääldigt inprintade i just dessa anknytningsteorier och alla ska vara experter och att vi någon stans har skapat ett rätt och ett fel, en egen lagbok över hur man som mamma ska vara och hur man som pappa ska vara.
I usa har man Nannys ifrån barnets första andetag i många familjer, i chile är det fullt normalt att man ammar varnadras bebisar och alla tar hand om alla, och här är ammningen den viktigaste anknytningsteorin.

Jag tror inte att det kommer att påvärka min bebis att jag åker och jobbar 3-4timmar varje dag under en månads tid. Jag må ha fel, jag kanske är heeelt ute och cyklar. Men då tröstar jag mig med att min dotter sover alltid i en nybäddad säng, med en torr blöja, med en mätt mage, i rena kläder och i samma sovrum som två föräldrar som älskar henne över allt annat.
Det finns barn som växer upp på barnhem, på gatan, får sova i sin egen skit, svälta och gråta sig till söms. Det kommer inte min dotter att behöva.

Jag kommer även att få vara en bra mamma, jag kommer ha ork och energi, jag kommer få göra det jag älskar. Att jag har möjligheten att kombinera att göra det jag älskar och endå kunna spendera massa tid med dem jag älskar är fantastiskt. Att jag har ett jobb där jag själv får vara med och påvärka hur jag ska jobba och att Alicia har fantastiska människor runt henne som älskar henne och kan spendera någon eftermiddags timme med henne. Jag kanske kommer ångra mig när jag sitter där på hemmet, ja hon är bara bebis en gång, men hon kommer också bara vara 8år en gång osv. Jag kanske gör åt helvette fel, men jag gör mitt bästa för att både hon och jag ska må bra, för det är väl endå det livet handlar om, att vi ska må bra. Kanske kommer jag säga sedan att ni hade rätt, att jag skulle spenderat varenda millisekund med henne, och tro mig det vill jag, jag vill gosa, mysa och lukta på henne heeeela tiden, men trotts det så vill jag såååå mycket annat med.

Ja jag kan inte annat än att prova mig fram, det kan ju inte bli mer än fel. Men jag älskar mitt barn, jag älskar mitt jobb och kommer jag kunna kombinera dessa två så är det fantastiskt.