Godmorgon eller ja godförmiddag!
Sömnen för min del fortsätter frånvara. Det är psykisgt tungt att inte kunna sova, men men man får försöka sluta fokus på det.
Vi har mysmorgon, har satt ihop babygymmet vi köpte igår och det blev snabbt en favorit haha. Shit vad hon kör på. Idag får vi främmande ifrån Edsbyn ska bli mysigt. Så vi ska väl göra oss i ordning och gå och möta dem vid tågstationen strax.

Så här snygg är man när man går hemma, haha. Flottig ihåret,osminkad (tur att man har fixade fransar så man ser lite vaken ut) haha! Så ja jag l’r väl snygga till mig innan vi går!

Oj helgen har bara blixtrat förbi och jaen haft oller tid att blogga eller träna. Igår jobbade jag och sedan var vi iväg på Daniels30års fest. Jag var dock trött och slut så jag och Alicia  gick hem tidigt. Jag har även fått tillbaka min telefon, har haft en provesorisk medan min varit pålagning.
Idag jobbade jag också 4timmar och när jag kom hem somnade jag och sov med Alicia i nästan 2 timmar. Jag vet inte vad det är med mig, mått så himla dåligt, varit ledsen och kännt mig nedstämd vet inte om jag låtit andra sätta snurr i skallen på mig eller om det är mörkret, sömnbristen eller mina minipiller som gjort att det spökar i mig. Har inte heller tränat sedan i torsdags och då provade jag på zumba så träning kan jag väl inte kalla det heller. Får se om jag lyckas ta mig ut på en tur nu ikväll för att ränsa skallen eller om det blir vila.

Alicia blir 3 månader idag, tidien går fort. Så nu får jag lämna in henne på barnpassningen på gymmet där jag har kort så eventuellt kan det göra att möjligheterna att träna på dagtid blir lättare.
Hmm ja jag har inte så mycket att skriva egentligen, känner mig allmänt nerstämd just nu bara. Men ja kan ha att göra med att jag även fått min första mens sedan förlossningen, eller minipillren, eller mörkret, eller all negativ energi en del bloggläsare gett mig. Hmm hur som haver, så fort jag får träna lite så brukar det släppa men som sagt i den onda cirkeln så fattas motivationen just nu….

I morse stack jag ut på en löptur och det var värkligen väl behövligt. Jagr som sagt haft 3-4dagar då jag varit extremt nere. Och ja jag trodde nog att jag var starkare i min mamma roll än vad visade sig. När det gäller kost och träning, mitt utseende eller ja något som berör mig så rinnger oftast kristiserande kommentarer av, jag kan ta allmöjlig skit för där vet jag hur min värklighet och sanning är så om någon klankar ner på mig så ja kan jag bara skratta åt det.
Men när det kommer till att vara mamma, i den rollen är jag såååå osäker. Att försöka göra det som är bäst för ens barn men samtidigt må bra själv är  inte lätt speciellt när samhället är som det är. Men idag bestämde jag mig, jag ska inte låta detta få äta upp mig som det gjort de senaste dagarna, med allt velande om vad som är rätt och fel. Jag måste helt enkelt bara göra det JAG och MIN familj tror på. För det är ingen annan som behöver leva det livet.Vissa tycker jag gör fel som åker och jobbar 3-4timmar varje/varannan dag, men JAG mår så förbannat BRA av det. och ALICIA mår fantastiskt bra hon med. Det är ju på tal om att det ska bli lag på att man måste splitta föräldrarledigheten på lika. dvs ca 6månader var, hur blir det med anknytningen då? Nej jag tror alicia får den anknytning hon behöver endå. SÅ ja, jag ska nog sluta be mina läsare om råd när det gäller min familjs liv.

Nog om det, löpturen gick som sagt bra psyksikt. Men innan laddade jag ner runnkeeper igen och FAN I HELVETTE vilka gamla tider jag haft, och jag sprang ivägi tron om att jag skulle vara på samma nivå hahaha. Mjaee!! Dock gick det ovanlitg tungt idag, men ja har fått första mensen sedan förlossningen och den är hemsk, har kräkts 3 gr pga den hemska mensvärken och jag blöder enormt mycket, aldrig haft problem med sådan här mensvärk förr. Shit, alla säger ju att det ska bli bättre efter man fött barn? Aja, innan frukost dessutom, blev yr och snurrig, fick gå en hel del. Men ja jag fick nog sänka ribban eller ja höja den då målet var 5min/km och jag hamnade på starx under 6min/km. Jag springer alltså 1km 65-70sek långsammare nu haha. Aja. Det kan bara bli bättre…

Nu har jag fått frukost i magen och ska powernapa med Alicia en stund innan vi ska gå och gymma.

Godmorgon världen!
Igår hade vi mys pys dag inne jag och alicia då det regnade utanför. Hon var även trött så både mor och ditter fick sova. På eftermiddagen åkte vi ut till lite butiker tillsammans med faster och farmor till Alicia, vi handlade julpynt,tomtar och paket papper.
Kvällen avslutades med att jag åkte och jobbade några timmar.

Idag var det upp stigning vid 06.00 då jag tog en löptur innan sambon skulle jobba. Men shit min kropp är inte som den brukar, jag har ingen ork varken fysiskt eller psykiskt och visst var det som en utav er läsare skrev så brukar jag ju ha lite höst dippar men det här är annorlunda, jag slår vad om att det är det där J*vla östrogenet. Åh man ska inte stoppa i sig hormoner, speciellt inte ett som gör en fet och klen (ja nu är det nog inte så smart att ta testosteron heller haha) men hur som haver, hormoner är skit. Aja jag ska prova äta dessa minipiller i någon vecka till blir det inte bättre får det bli något hormonfritt för just nu är jag inte speciellt rolig att umgås med. Och jag är tung och seg i kroppen, men ja det är som sagt mycket som kan spela in, sömnbrist osv men ja, hmm den här kännslan och den här tröttheten är något annat, man är lixom bara tom både fysiskt och psykiskt och ja jag har en stark kännsla av att det är minipillren. Någon som vet om det går över? om man typ vänjer sig?
Jag åt p-piller 2006 och då grät jag bara sedan dess har jag inte använd något prevmedel. Men ja om vi inte vill ha syskon till Alicia innom en snar framtid så är det bäst att skydda sig. Haha, och nja vi nöjer oss med en bebis. Funderar på kopparspiral, den är väl hormonfri har jag för mig, någon om har förslag?

Nej nu ska vi fortsätta med förmiddags pysslet, nämligen slå in julklappar, ja jo jag är lite kontrollfreek så bäst att vara ute i god tid.

Godmorgon Lördag!!
Idag är det ingen vanlig dag, utan jag har sett fram emot detta sedan Alicia låg i magen. Åh det ska bli så fantastiskt mysigt. Samtidigt som man kan känna att det ska bli skönt att få det gjort. Jag satt och rullade chokladbollar HELA dagen igår, med vissa paoser för att gosa med Alica, byta blöja. mata då såklart och just nu vill jag inte se en chokladboll de närmaste 20åren hahaha. 
Annars höll jag på och pysslade klart lite andra saker inför dopet, packade och donade. Gjorde klart fotoalbumet osv.

När sambon kom hem ifrån jobbet var han gaaaanska överlycklig när han såg skålen på bordet (han ÄLSKAR chokladbollar) efter att han tryckt i sig en 20stycken kanstade jag ut honnom, han fick gå och gymma. SÅ roligt var det inte att rulla i x -antal timmar. och otippat nog så låg han och hade ont i magen på kvällen hahaha, (okej kanske lite jag med men det kommer jag aldirg erkänna inför honnom såklart) när allt var rullat och sambon kommit hem ifrån gymmet så beställde vi pizza och dog i soffan innan vi gjorde kväller. 

Åh vilken dag det blev igår! Helt fantastisk men jag var så nervös så jag kunde inte äta på hela dagen haha. Men allt gick jätte bra och Alicia gjorde succsee, när vi gick ut ur kyrkan tänkte jag “fick hon vatten på huvudet” haha men det fick hon. Och det var när man kom hem och landade som allt sjönk in och tårarna kom, rörd över allt.

Livet, kärleken, vänner, släkt och bekanta. Hela 92 perssoner kom för att hylla vår dotter och det kändes helt otroligt stort. Sådan glädje.
Och massa fina doppressenter fick hon också och tårtan blev magisk. Alla som ställt upp och hjälpt oss. Helt makalöst. Finner inga ord, En dag att minnas för livet och jag skulle vilja göra om alltihop så man inte var lika nervös och kunde njuta av stunden mer. Men åhh sådan lycka! Ibland känns livet lite för bra, som om det kommer vända snart, kan det värkligen vara så här fantastiskt? En otrolig kännsla…..

Tack alla Älskade ni som kom och gjorde vår dotters dop till något magiskt!
Stort tack till mina föräldrar som hjälpt till med allt, till min Farmor för att du var husmor och donade med allt under dopet, till jespers mamma och mormor som också hjälpt till med baket, till ovansjöförsamling, till min kusin Fanny för att du sjöng så fantastiskt för vår dotter, till Alicias faddrar Jonas, Jula och Elin och till alla er andra som kom för att vara med oss denna dag

Vilken söndag!
Dagen började med att jag försov mig, skulle möta Greta vid biblan vid 08.00 klockan 07.48 väcker jesper mig och säger “skulle inte du ut och springa” PANIK!!!
Normalt kanske man ringer greta och säger “sorry sov över hinner inte” meeeen inte jag inte. Inpå toa, kissa, på med löparkläderna, på med skorna, drick lite vatten i med 2 st L-Leucine tabletter då jag varken hann blanda en shake eller äta något och sedan 07,55 var jag på väg och han lagom möta Greta vid bibblan. Hmm ja jag blir nästan impad själv haha.
Men vi fick en härlig morgon tur på 60minuter och vi hann milen så ganska lungt tempo men endå det enda tempot jag fixade efter en veckas löpvila och efter gårdagen, natten och morgonen haha. Så jag tycker vi gjorde det bra.
 

Väl hemma, ducha, åt frukost, klädde på mig, sminkade mig, gosade med Alicia, bytte och klädde på henne, bärde ner massa fika bröd och tårta i bilen och sedan åkte jag och Alica till mitt jobb där vi lagom hann vara med på morgonmötet och lämna av fikat. Och ja jag tror mina kolegor blev mer än glada så det var roligt att man kunde få bidra med några leenden.

Efter mötet åkte vi in till gävle igen där det blev storhandling, sedan hem bära upp kassar och bebis som behövde mat och ny blöja. Sedan körde jag igång med storkok, tvätta, stortädning! och plcokade med alla fina doppressenter Alicia fick igår,makalöst bortskämd ifrån första andetaget men det är hon värld vår prinsessa…
Vipps var klockan 15 och jag fick i mig mat, städade upp i köket och sedan lämnade vi Alicia hos barnvakt, åkte själva på bio och sedan handlade vi med oss kina mat hem innan vi plockade upp Alicia, kvällen avslutades med mat framför tvn och nu känner jag att det är dags att dö i sängen, sjukt effektiv idag. Blir nästan förvånad själv. Haha….

Ibland är dem rätt underbara, männen, killarna, sambon, livskamraten eller ja kärt barn har många namn eller vad säger man.
Min dag har varit rätt tung, natten till tisdagen sov jag extremt dåligt, Alicia håller på att få tänder så hon som annars är extremt lugn var lite tjinkig och kunde inte sova och där av inte jag heller. Tisdagen blev en vilo dag efter måndagens pass. Och det behövdes efter sömn bristen.
Så i natt blev det även en natt med dålig sömn och jag skulle upp och jobba, självklart somnade vi rejält vid 05.00 så det var tur att svärmor ringde 07.10 för jag hade försvit mig, men jag hann till jobbet i tid och jag jobbade mellan 8-14 sedan hem där det blev mysa med Alica och julpynta lite. Jobbar ju i helgen så jag fick tjuvstarta. Kännt mig lite nedstämd hela dagen, trött och tom. Jag börjar undra om det har med att göra att det är dags för mens snart. Eller sömnbristen, eller så kände jag mig bara låg endå. Men så kommer sambon hem.

Säger : Sofi, du sticker ut och springer. Jag och Alicia går till gymmet så möts vi där och tränar tillsammans. Först var jag velig, ska ju springa långdistans med Madelene i morgonkväll. Ville inte lämna Alicia, hade lite ångest. Var så trött,orkade inte, ville bara gräva ned mig, heetst!  Meen så sa både jesper och min inre röst, du behöver få springa. Så jag tog en vända, bestämde mig för 30minuter. Och så blev det, sprang en omväg till gymmet och där blev det axlar (för er som undrar så var Alicia på barnpassningen på gymmet medan vi gymmar) och lite mage innan vi gick hem, tankad med ny energi och glädje, tänk vad en löptur kan göra,friskluft och puls. Skönt. Som ny.

Väl hemma blev det en pasta och skink sallad till middag och nu är det dags för en BCAA complex och sedan dags att sova.

Godmorgon! Igår blev det en julklappsshoppings dag,nu börjar säcken bli full. Mysigt ska ni veta. Kvällen avslutades med att jag och Madde tog oss en 15,5km runda i kylan. Brr det är lite klurigt att klä sig när man ska springa långt för man hinner bli varm, och sedan lite kall. Men jag tycker jag lyckas bra. Vi hade tunga ben båda två + att det var halt så någon ny tid fick vi inte men vi var bara stolta att vi tog oss iväg.
Kväleln avslutades med Korv med bröd och sedan läggdags, ja i alla fall i 1,5 timme för 01.30 vaknade alicia och hon grät hela natten, aldrig varit med om de förr. När vi satt i soffan hon hon med magen emot min mage och huvudet emot min bröstkosg då var hon tyst och sov men så fort jag försökte röra mig eller lägga henne grät hon, så jag satt i soffan hela natten, tror jag slumrade till här och där men jag och tvn och adventsljusstakarna. Tänk vad kärleken till ett barn får en att göra
Så ja 1,5 timmes sömn, kommer bli en rolig dag Just nu har Alicia i alla fall fall fått i sig mat och ligger och sover, jo jag vet jag borde sova jag med nu men jag har en del annat jag måste hinna med innan jag ska jobba, dessutom är jag nog lite över trött. Så jag är lixom pigg!
Fick en fråga ang varför jag lägger upp “magbilder hela tiden” Enkelt, ja har inga  pattar att visa upp och min mage är snyggare än mitt face

Uppladdning innan långdistanslöpning! BCAA Complex, Apelcin. LOVELY! Och du vet väl att du haf 40% RABBAT på NUTRITECH på Proteinbutiken.se så skynda in och fynda! Testa även L-leucine åh ja det finns så mycket jag vill att ni ska prova. tror jag måste skriva ett inlägg om det!

Oj dagarna bara springer förbi här och mycket har hänt. För ett årsedan satt jag här, hade en sticka i min hand som visade att det som skulle vara omöjligt var möjligt. Från att ha varit heeeelt intställd på att jag skulle få leva ett barnfritt liv till att på några sekunder vara gravid.
Det förklarade mina onda bröst, mitt kännsliga doft sinne, halsbrännan, tröttheten och de nya smakupplevelserna, så värkligt men endå så ovärkligt. Från att ha varit inställd på att ALDRIG få barn även med kännslan att jag ALDRIG heller ville skaffa barn till att vara gravid. Två otroligt jobbiga veckor började och jag skulle fatta mitt livs viktigaste beslut. Jag bokade 4 aborttider, avbokade 4 abort tider, inget var självklart. jag älskade bebisen i min mage ifrån första sekund, jag kände värkligen “det här är min bebis” men jag var inte redo, jag kände mig inte redo, jag ville inte ha barn, men jag älskade fostret som växte i mig. En kamp som jag nog aldrig kan beskriva, att vilja ta bort men samtisigt vilja behålla. Ingen kunde ge mig råd, det var MIN kropp jag skulle behöva bestämma. Jag kunde inte bestämma, jag ville inte bestämma.

Så satt jag på bussen, en mamma framför mig med en bebis på axeln som tittade upp på mig och log det där tandlösa leendet och jag och bebisen såg varandra i ögonen och jag la handen på min mage och så var beslutet fattat, jag skulle ge detta liv en changs att växa, jag har alltid tänkt att allt i livet har en mening, och om denna bebis fick utvecklas och växa så var det meningen. En kvinna som inte skulle kunna bli mamma, en man som inte skulle kunna bli pappa hade lyckats skapa ett liv. Det var någon mening med detta liv. Ett under, ett mirakel som läkarna sa. Vårt mirakel!

Ett år senare sitter jag här, med en 4månader gamal dotter som jag Älskar mest över allt annat, som trollbinder mig mer och mer för varje dag och varje sekund ifrån henne värker i hela mig. Denna kärlek som växer mer och mer för varje dag. Ett liv utan henne vore inget annat än tomhet, idag känner jag bara hur mitt liv var “tomt” innan, jag var lycklig innan med, absolut. Men endå så tomt.

Nu när livet är mer fyllt, så går dagarna alldelens för fort, jag hinner knappt med. Bloggen hamnar i sista hand såklart. I måndags var det vilodag, arbets dag. I Går tog jag mig upp 05.00 och han beta av en 9km innan jesper skulle jobba, sedan tvätta städa, mamma träff och mys med Alicia och gympass på kvällen. Idag var det mys med Alicia i morse, jobb och mys med Alicia igen och sedan betade jag och Madde av ett löppass på 9km.
och ja nu är det dags att sova. Tiden springer iväg.
Jag försöker pyssla ihop Familj, jobb, träning, hemma sysslor (tvätta, städa, handla, laga mat) och ja sömnen hamnar sist just nu haha. Men sova hinner jag “sen” dock försökt kommit i säng innan 12.00 i alla fall, går så där, men idag kommer det nog lyckas
 

Något som jag tänkt mycket på är det här med barnrum och barnrums “inredning” . Helst ska man inreda sitt barns rum med vit pärlspont på väggarna så det ser lite “gamledags ut”, eller gärna en vit tapet med en fondvägg som går lite i vitt och grönt, vitt och rosa eller vitt och blott med  stjänor, fyrkantigamönster eller ränder, köpa någon kanin för 400kr som ser ut att vara minst 50år, hänga fina tavlor på vägarna, ha en lite äldre byrå med något sött på, ett par barnskor kanske och så en ljusrosa eller en ljusblå vimplel slinga i taket.

Får jag kalla det BARNTORTYR? är det konstigt att barnen inte vill vara på sina rum eller leka med en Ipad istället när leksakerna ser ut att vara 100 år gamla och heeelt fantasilösa. Visst som VUXEN ser dessa barnrum otroligt fina ut, värsta inrednings experten. MEN hur FAN tänker föräldrarna? Ville dem själva ha ett sådant rum när dem var 3-4år? KNAPPAST!
Men vi lever i ett samhälle där allt ska se bra ut, utåt. Och då utnyttjar man gärna sina barn i det med. Så ett “perfekt” barnrum gör alltså en mamma “perfekt” eller?
Jag perssonligen tycker det är HEMSKT. Nej du min lilla ängel du ska få ROSA MIMMI tapeter med serisråsa väggar, massa roliga leksaker som må vara “fula” men ROLIGA. Hela rummet ska vara DIN DRÖM, inte MIN DRÖM…

Kom hem ifrån jobbet igår och slängde mig på golvet med Alicia, alltså det där leendet, de där små ljuden hon börjar göra. Och när jag skulle resa mig ifrån golvet så började hon gråta så jag satt mig igen och då tog honbara tag i mina händer och höll demstenhårt. Jag kan säga att det dåliga samvetet i mammahjärtat höll på att dööööö…..Men det där mamma hjärtat kommer att ha dåligt samvete för resten av sitt liv har jag insett.
Åh Alicia är UNDERBAR NU, snacka om solstråle.

Kvällen igår avslutades med pizza kväll och mys pys. Nu är jag uppe både förejesper och Alicia, vi lägger alltid ALicia vid 23-24 samtidigt som oss, det gör att hon då oftast äter inna och sedan sover hela natten med undantag vissa nätter och vaknar vid 08-08.30. Fördelar är att vi alla hinner umgås på kvällarna (skulle alica somna 19 så hinner den som jobbar inte se henne) och så får de som inte jobbar sovmorgon (oftast)
Så Alicia och Jesper sover och jag har börjat denna Lucia morgon med en kopp kaffe och BCAA COMPLEX och nu blir det en löptur med Madde, så länge sedan vi sprang ihop så det ska bli mysigt!

Ha en underbar Lucia Allesammans. Jag ska iväg och springa nu sedan jobba till 16, hem och pussas med min dotter och sedan Julbord.

Dagen före dagen!
En utav årets mysigaste dagar, spänningens dag. Jag är vaken, lägenheten ekar tomhet då min mamma hämtade Alicia igår morse innan jag skulle iväg och jobba och Alicia har sovit kvar hos hennes mormor och morfar, första ensamma natten. Tomhet, extrem tomhet men endå välbehövligt.
Jag jobbade hela dagen och kvällen igår, det är fullt ös på jobbet och det suger all kraft ur en. Endå lyckades jag och sambon ta oss ett resturang besök igår kväll, helst av allt ville vi däcka med en pizza i soffan men barnfria så kände vi endå att ett resturangbesök var det enda rätta. Gick hem tidigt och somnade innan 23.00 utsalgna.
 

Trotts intensiva arbetsdagar och Julstress lyckades jag beta av 10km iförrgår morse, igår fanns inte tiden eller orken så det blev vila.
Nu sitter jag vaken och tänkte hinna med en 10km innan jobbet. Sedan när jag slutar plockar jag upp sambon ochså åker vi till mina föräldrars hus och Alicia för att sova över natten. Åh vad jag vill pussa på min lilla skrutta, hjärtat gråter just nu. Jag vet ju endå att hon har det bäst, dem bästa tar ju hand om henne

Nej nu ska jag ut i snön och sedan iväg till de bästa kolegorna och kriga in julafton. Åh vad jag Älskar alla mina kolegor och chefer, trotts att vårt jobb suger massssa energi så sprider alla mina kolegor och chefer massvis av energi och glädje, vad mer kanman önska av en arbetsplatts? Ni är guld världa.

nej, ut och kuta! *phueee*
Men innan jag avslutar vill jag önska er alla en RIKTIGT GOD och GLAD JUL!!! All kärlek till er alla!

Hej på er!
Jag har levft i en arbetsdvala och julbubbla i några dagar, att jobba en mellandagsrea är otroligt ROLIGT men det är brutalt kaos och det tar all energi som finns i en. 
Bilderna får tala lite gran då jag och jesper ska njuta av vår första Lediga dag tillsammans på länge och vi ska ta med Alicia för första gången till badhuset.
Vi får se om kvällen bjuder på lite jogg, har inte tränat sedan tisdags men som sagt varit i arbetsbubblan och dessutom har det varit nästan -15 inge super att löpa då, då är det  bättre att hålla sig inne.
Men ja vi får se vad termometern och orken säger ikväll, just nu ska jag bara mysa med mina Älskade som jag knappt sätt på några dagar!

Vilken härlig dag, hunnit packat upp alla julklappar, ränsat Alicias rum och fått ordning där och tvättat upp all tvätt, storhandlar till ett eknade kylskåp och varit med lilla familjen på Badhuset.

Alicia var välinbte så jätte intresserad av att bada, men ja hon grät inte heller men ja var bara “nöjd” med tillvaron, vi doppade henne huvud en gång och inge grin då heller, vi har en otroligt nöjd bebis som sällan gråter. Vi hade tänkt börja på babysim i Januari men vi får nog skjuta på det till dess att Alicia förstår hur man plaskar och tycker det är lite mer roligt, så det får nog bli i mars april kanske. Men det var så mysigt att bara f göra något med familjen och samla lite kraft.

Har haft sådan extrem hvudvärk idag, allt kommer lixom efter. Funderar på om jag ska snöra på mig dojorna och ja i alla fall ta en 30min vända då det endå är -15 ute. Skulle behöva den frista luften och få jogga lite, men ja vi får se. Huvudvärken blir nog bättre om jag kommer ut, jag får nog lite energi av det med. Men 15km vändorna får vänta tills dess att tempraturen stiger någon grad. Hur gör ni med löpningen i – grader? springer ni eller inte? har ni någon tempratur gräns? Det gäller helt klart att klä sig rätt.

Många har märkt att bilderna blivit så mycket bättre, STÄMMER! Älskar min nya Iphone 6. Är så nöjd med kameran jämfört med Samsung galaxy s4. Det känns svårt att säga men jag har blivit en ny appel nörd! snart lär jag väl köpa en mac med!

Jag sitter och funderar på HUR jag ska kunna sumera 2014. Jag tror jag börjar med att det har varit ett extremt LÅNGT år. Jag hade nog världens längsta graviditet. Jag har hunnit med att vara gravid, en resa till London och en Resa till Rhodos. Jag och min sambo hittade trotts alla odds emot oss en ny lägenhet, det ärinte lätt att hitta en läenhet som håller måttet i det område man vill bo, storlek, rust ja allt men så kom den till oss av en renslump. Så vi har köpt vår gemensama första bostad.
Jag har varit med om en förlossning och en graviditet, det blir svårslaget! Och ut kom även en frisk,kry bebis och allt gick så bra det bara kan gå.

Jag måste TACKA 2014, för all lycka och välgång det förde med sig, min graviditet gick bra, fick en dröm förlossningn, fick en dröm bebis, vi fixade det omöjliga många gånger och turen var på min sida. Jag tackar för alla fina stunder med vänner och familj och för allt jag lärt mig om mig själv och om andra.
 

Men det bästa av allt, jag lämnar 2014 bakom mig med titeln som Mamma!

Hej på er!
Jag behövde koppla bort världen ett tag tror jag, men nu börjar energin återkomma. Att jobba denna jul tog mer ork än vad jag trodde, men efter några dagars vila ifrån träning (ja ibland behöver man träningen för att få energi) men just nu har jag inte haft någon ork alls, kännt mig totat utmattad vilket jag kände när jag jobbade i helgen. Men igår hade jag ledig dag så jag tog mig en riktig mysdag och hälsade på Lisa och hennes goa Erling
Ja annars dem här dagarna så jobbade jag i lördags, kalas på kvällen för mina kusiner i falun och söndags jobb och på kvällen då blev det pizza och dö hemma och igår mysdag med min dotter då vi tränar på att äta tår.
Vaknade idag pigg, skönt, känner igen mig självigen

För några veckor sedan mötte jag en kvinna på jobbet som konkade runt på ett babyskydd (bilbarnstol) men vänta sa jag åt henne, “så ska jag hämta en vagn åt dig, jag vet hur det är att konka runt på dem där då min där hemma är fyra månader” Tjejen tittar ¨på mig medan jag hämtar vagnen och hon har tårar på kinderna när jag kommer till baka och utbrister “Men vaaa, och du ser ut så där ikroppen” läpparna darrade och det kom fler tårar, “min är 3 månader och jag ser ut så här”  (Super fin skatillläggas) Jag blev heeelt ställd, vad säger man? vad gör man?
Jag kramade om henne, sa att alla kroppar är olika och att hon skulle försöka fokusera på sin bebis så skulle kroppen komma tillbaka när den kommer,  jag sa åt henne att se det UNDER hennes kropp har skapat och fött fram, herre gud här står du och är ledsen över att din kropp inte ser ut som du vill 3 månader efter att du FÖTT ETT BARN TILL VÄRLDEN. Hon log upp, och vi stod och pratade ett tag, kramade om henne försökte stötta och peppa.

Det gick en stund och jag fortsatte med mitt, sedan dök en man upp medan jag satt pågolvet och plockade saker, “var det du sompratade med min tjej nyss om förlossning också?” jag blev så jävlarädd, haha nu kommer jag få en riktig utskällning kanske en smäll till och med. jaa, svarade jag lite darrande pårösten medan jag reste mig upp (kändes inte så bra att sitta i fotbollsläge haha) “tack, tack så jävla mycket, hon har mått så sjukt dåligt över allt det där och ja nu log hon till och med, ja du vet hon lyssnar ju inte på mig när jag säger att hon är fin också”

När paret hade gått så började jag fundera en del, kring “vikt hettsen” efter en graviditet och jag förstår mycket väl att jag bidrar till den trotts att det inte alls är min avsikt.

Jag kände aldrig efter förlossningen att jag behövde banta eller “komma snabbt i form” eller gå ner massa i vikt. Min kännsla var snarare att jag ville tillbaka till mig själv, jag ville bli “sofi igen” jag ville känna igen min kropp igen mest i kännslan i den, av att vara lätt och stark, och självklart i spegeln också. Visst idag hade jag kanske väntat, jag hade kanske stängt in mig med alicia första veckorna och bara njutit av henne, men jag var snabbt på gymmet och i promenad spåret. Fast endå, hade jag stängt in mig med henne hade jag inte mått bra. Jag kommer nog alltid kolla tillbaka på tiden med henne och tänka att jag skulle gjort annorlunda, jag kommer nog även känna så när hon är 14, att jag skulle ha gjort massssa saker annorlunda. Man kan inte tänka så, man gör det som känns rätt där och då i stunden, man gör det för att det är rätt just då.
 

Men jag har aldrig kännt, hetsen! Men många nyförlösta gör det, och ja jag och mina magbilder bidrar nog absolut till det och det gör mig ledsen.
Samtidigt kan jag inte heller sluta vara stolt, stolt över den kropp jag lyckas bygga upp under så många år, som jag laggt ner blod svett och tårar och en jävla massa kärlek i. Jag är sååå stolt över den, över att den kunde skapa ett barn, föda ett barn och sedan komma tillbaka.

Jag är mycket svagare nu, har inte ens inärheten av den muskelmassa jag hade innan men det på grund av att jag helt enkelt inte styrketränar som innan. Jag äter även helt annorlunda nu, betydligt hälsosammare.
Jag skulle vilja styrketräna mer, men löpningen är min prio ett träning just nu så tiden och orken som finns går till det.
Hur som haver, det är moraliskt svårt att blogga man vill visa upp sin kropp för att man är så stolt över den, över att man kämpat hårt. Men samtidigt i det är det lätt att man “hettsar” många, då alla tolkar en blogg olika. Vissa finner motivation i min blogg, känner minkärlek till träningen i vinst förlust, blir taggade.
Andra ser mig som störd och sjuk, väljer att se mig som en negativ sak som mår dåligt, tråkigt.
Andra blir ledsena, över att dem kanske känner hettsen.

Alla ni som tillhör dom som jag motiverar, FANTASTISKT, det är en ära. Alla ni som väljer att ge mig titeln ätstörd och sjuk, hmm ja jag kan bara säga att det är tråkigt att ni upplever det så.
Alla som känner att jag sprider “hets” och som gör er ledsna. Jag kan inte annat än att säga förlåt, det är inte min mening, jag vill vara en possetiv pungt så kan ni inte använda er av mig på det viset, sluta klicka upp min blogg. Läs något som gör er glada och sprider possetiv energi. Det är endå det livet ska handa om.

Jag är inte perfekt, jag har massvis medbrister och kanske är mitt “ego” en utav dem. Men jag kommer trotts allt fortsätta vara jag, visa upp min kropp som jag är så stort över oavsätt vilken form jag är i. Och vi ska alla vara stolta över våra kroppar och ja det går att nå målet utan extrem banting eller dieter, man lär hitta en livsstil som fungerar, hållbart och som DU mår bra av, för det är det livet handlar om. Vi vet inte när livet kommer ta slut, så vi lär njuta i stunden fullt ut.
 

All kärlek till er alla!
Och alla mammor, oavsätt hur din mage ser ut, så är den fantastisk. Den har skapat ett liv.
Och jag förstår självklart att man vill komma tillbaka i form, och det går. Men hetsa inte, bygg ifrån grunden, våga träna hår och hitta en livsstil som håller så ska du se att kroppen kommer svara. Skippa sopporna och diet scheman, bygg livsstilen!

Nu, nuså är det lite blogg time!
Alicia sover, sambon har precis krypit ned och jag har städat klart i köket efter storkoket, plockat undan Alicias leksaker och vikt tvätten. Nu sitter jag här med en kopp kaffe,rester ifrån gårdagens fruktsallad och en rad Marabou choklad hasselnöt.

Igår bröt jag trenden, sedan 20km passet var jag helt slut, ja ja inte så smart att slänga in 20km pass i den stressigaste månaden och bland de stressigaste dagarna, meen man lär av sin misstag, min psykiska ork var slut för länge sedan och löpturen tankade på det psykiska lite garn, men drog även ut mig heeelt fysiskt.

Efter behövdes lite vila, jag hade inte heller någon träningslust alls. Men jag var tvungen att fylla på mig själv med energi igen både psykiskt och fysiskt i några dagar och ja motivationen och träningslusten dog ett tag med, men igår hade jag bestämt mig för att springa en vända.
Men lusten och motivationen fanns inte, orken fanns inte, knappt så att viljan fanns….

La mig i sängen i löparmunderingen och sambon kom in och såg mina löparkor sitta på mina fötter i sängen. Han tittade  mig lite för undrande (jag är MYCKET noga med skogränsen som jag passerat för länge sedan haha) “Vad väntar du på?”
” – Motivationen utbrister jagi ett långt Håååååååhh!!!”
“Men den stack ju iväg för länge sedan, nu lär du jaga ikapp” så rätt han hade. Jag bestämde mig för att det skulle få bli ett “hitta motivatonen pass” dvs jogga lungt och gå i bland i en mycket kortare sträcka än vad man brukar köra (7km för mig) så även fast att man kan springa fortare så får man inte, man ska även gå ibland även fast att man kanske kan springa, och man ska sluta så där lagom när man fortfarande kan springa det dubbla. Det gör att man inte känner sig “klar” men endå är man skönt trött och man har fått friskluft och just “Mer smak” kännslan när man lämar passet är att man vill ha MER och där av blir det lättare att ta sig iväg och genomföra nästa pass!

SÅ ja, jag lyckades genomföra 7km igår.

Idag var det jobb för mig påförmiddagen, mys med Alicia på eftermiddagen och hon har lärt sig hur man tar sig fram i gå stolen.
Sedan när sambon kom hem ifrån jobbet stack jag iväg på 11,5km löpning. När jag kom hem stack han iväg till gymmet och jag tog Alicia med mig och handlade och började med Storkok när  kom hem.
-Köttfärslimpa
-Gös (som pappa fiskat)
_kyckling gryta med grönsaker

(potatis och pasta till)

Och ja nu som sagt sitter jag här i min ensamhet, inser precis att jag inte har duchat sedan löpningen, hmm är det sådant man ska insee och skämmas och inte skriva om eller är det helt enkelt en mammas vardag haha.
Ja att konka ungar i babyskydd och bära matkassar är en utmaning.

I morgon hoppas jag att jag hinner med ett styrkepass, är dock nervös för att gå till gymmet när jag inte varit där på så länge. Haha ja vart börjar man lixom? Jag ska försöka börja med 2 styrkepass i veckan och köra hmm ja det är nog ingen idee att jag planerar vad jag ska köra för det blir endå inte så, bara jag kör någon styrka får jag vara nöjd helt enkelt hahaha!
Nej nu lär jag nog hoppa in i duchen och ta mig en proteinshake och sova.
Ps: Har kommit på att fruktsallad är väldigt undersakattat!

Hej på er!
Fredag, skönt! Här hemma har jag ängnat två dagar åt städning, plock, ränsning, sänga ut julen. Alicias garderob har ränsats och min med. Har massa betterbodies kläder som aldrig används, har redan sålt massa linnen och ikväll tänkte jag göra mig av med lite mjukisbyxor och hoodies, kommer upp på min instagram (sofilindberg01) om någon är sugen.

Alicia har nog mer kläder än vad H&M har, shit alltså. Men nu har vi även ränsat ur den garderoben. Även skönt att bli av med julen och att få damma av ordentligt, jag HATAR dam, det värsta jag vet och jag har inte hunnit med nu under december så det var en lättnad för själen att få damma av, även bra träning för mig att bo lite damigt.
Jag och min sambo bråkar mest om städning, men jag har med hjälp av min psykolog (japp går till en sådan ibland) kommit underfund med att JAG måste jobba med det. Jag skäller på sambon att han inte städar men när han städar skäller jag för att han städar “fel” så nu måste jag lära mig att hantera det. Meeen jag tål endå inte dam haha, han är underbar på att plocka och greja och damsuga och torka golv kan han sedan får jag om jag nu vill ha det så “dam fritt” göra det andra som att dama och städa skåp, duch, badrum osv.
Fan alltså vad vi bråkat om detta, mat och städning men det mesta ligger nog hos mig och ja det har jag vetat länge men jag accepetarde det först när jag vaknade en morgn på rätt sida, och sedan dess inge mera bråk eller tjaffs. Han går med soporna, damsuger/torkar golv en gång i veckan, plockar ur diskmaskinen och tar reda på köket efter middagen. Jag handlar, lagar mat och städar, tvättar.

Det här med kvinligt och manligt ställer till det för många och jag har äntligen förstått att jag lär säga “Köp mjölk, blöjor och frukt” jag kan inte tänka “Han ser nog att det är slut så han handlar nog”
Killar behöver klarspråk, eller ja många utav dem. Jag tror många tjejer tänker istället för att säga.
tex en tjej i en grupp på facebook skrev “jag har fixat allt iför min sambos/barns födelsedag så nu “hoppas” jag att han fixar middagen när jag fyller” ….Om hon bara “hoppas” så tror jag changsen att han fixar middag ligger på 2% om hon SÄGER “kan du fixa middag när jag fyller” så gör han nog det till 98%

Så ja vi har löst våra största bråk genom att tala klarspråk, inte “hoppas” eller “önska” och även var mycket på mig att vi lär gå halva vägen var, dvs vill jag ha det på ett visst sätt då måste JAG göra det. Och jag vet att om jag ber om det så hjälper han mig. Men han kan inte läsa mina tankar (tyvärr eller ja kanske tur ) fast att man som kvinna kanske många gånger tycker att dem bör göra det.

Aja nog om förhållande snack haha.
Igår bev det en powerwalk på 90min med barnvagnen, vila ifrån löpning. Idag skulle jag ut och löpa på morgonen men Alicia som blivit tjinkig av någon anledning på nätterna höll oss vakna och vaknade tidigt och jag tyckte sambon skulle få sova innan jobbet så jag tog med Alicia i vagn och traskade en morgon powerwalk med Lisette istället på 60min.
Får se om det blir löpning ikväll..

Nu ligger Alicia och sover så jag har fått duchat och kan sitta här en stund, vi ska strax gå ner på stan till en Advokatfirma där vi ska möta sambon. I och med att vi inte är gifta så ska vi skriva lite papper på arvsrätt osv, för skulle någon utav oss dö så är det Alicia och familj som ärver och det kan ställa till stora problem, så därför ska vi skriva. Vi kommer inte skriva bodelning eller liknande, mest för att vi helt enkelt känner att vi ska leva med varandra. Och OM vi av någon anledning kommer gå i sär så kommer vi endå kunna enas om sådanna saker. Men vi sattsar helt enkelt inte på att de ska ske så det skriver vi inte. Vi sattsar så klart inte på att dö heller hahaha, men om någon skulle mista livet kan vi inte styra över, att flytta ifrån varandra kan vi endå bestämma oss för.
Nej, nu ska jag ta och klä på mig innan Alicia vaknar så vi kan traska ner på stan. Någon mer som skrivit liknande?